Falskmyntarna

Ibland undrar jag om det finns mera att göra på temat andra världskriget? Det är en litet märklig känsla att s a s kunna förutsäga mycket av det helvetiska som kommer att hända på temat judar, förföljelser, baracker. Det känns nästan som en fråga om hur de kommer att skildra det just i denna film.
Filmen bygger på en sanna historia från en överlevare. Mera direkt, Adolf Burger som skildrat en historia om nazisternas ”Operation Bernard”, som gick ut på att handplocka fångar som skulle tillverka falska sedlar, men också id-kort, pass etc. Målet var att genom att tillverka pund och dollar, och även pass, id-handlingar för Gestapos räkning, välta Englands resp USA:s ekonomi. Det lyckades aldrig innan krigsslutet kom, och tydligen har en del av allt detta varit ganska okänt fram till nu.
Inledningsvis tycker man sig följa den professionella falskmyntaren ”Sally” som rekryteras till att ingå i gruppen som gör jobbet. Så småningom växer historien till att ställa några större etiska begrepp mot varandra. Spela med, ljuga, vara med i falskmynteriet mot att få bättre villkor än de andra fångarna, och möjligtvis kunna överleva i slutändan. Eller, som just Burgers hållning var, att inte ställa upp utan ha sina etiska och politiska principer. Hans roll spelas skickligt.
Jag har litet svårt den koncentrationslägerfilmer med ganska givna bestraffningar. Men Burgers story tog tag i mig. På DVD:n finns en del intressant extra material kring själva inspelningen, som Burger övervakade.

Recension på Film.nu